Inatt hade jag en sån jävla mardröm, blev så glad när jag vaknade. Drömde att jag gick på Karins begravning, fy va hemskt det var, vaknade med tårar i ögonen och kände bara att jag var så tacksam att hon levde, eller också tacksam över att jag aldrig förlorat någon som står så nära. Vet inte hur jag skulle klara det faktiskt. Igår så snöade det som fan ute och det har inte gått bort än, även om det har börjat töa bort vilket jag personligen inte skulle gråta över. 

På måndag ska jag ringa reptilveterinären i Borås och prata om min orm och se vad som kan göras. Börjar få panik men tänker ge det en sista chans. Skriver mer senare, ska fixa lite grejer till jobbet nu och så.