Det är jag, har en så gosig katt i knät, känns som om det verkligen är min lilla bebis. Hon ligger och spinner och spinner och spinner. Tittar upp så fint på mig så. Idag har jag pluggat, nu har jag bara om vuxnas studier kvar och min engelska vill säga. Fick äntligen boken idag så nu har jag satt igång.

Så mycket tänk just nu, orkar inte tänka allt för mycket på allt jag borde hinna, borde göra. Ska hinna med och ha koll på Chanel och ormen, hem och jobba, fylla år, tenta, blogginlägg och kurslitteratur, till jönköping igen? Hur ska man hinna med att fixa här hemma med, städa och köpa hem saker? Hinner inte hälften av det jag vill, men känner ändå att jag har så mycket tid egentligen, jobbigt det där.

Måste börja ta mig ut lite och skaffa jobb här och börja träna, gått upp i vikt igen, hatar det. Ska fan ge bort alla kakor jag har kvar på lördag. Orkar inte med att dem är i min frys när jag blir sugen på dem (=väldigt ofta, för ofta). Ja, vad ska man säga. Life is a bitch, get used to it?

Klänger fast vid min "sanity" än så länge, men det är mycket som snurrar i den här skallen, mycket på gång, och inget på gång samtidigt. Och kan tala om för alla er som inte trodde jag var klok när jag sa att jag hörde en hiss, att det finns en hiss i trappuppgången bredvid min, precis vägg i vägg med min säng, jag har kollat. Så nu har jag inte bara storfot ovanför mig, som klampar runt som en dåre (går på hälarna) i tid och otid och min alkoholistgranne med högljudda besökare som blir utkastade skrikandes med mördarschäfrar som inte är kopplade alltid, utan nu har jag dessutom en hiss vägg i vägg, välkommen till mitt "liv" (?)!

Whatever säger jag nu, för det passar. What-fucking-ever.