Befinner mig i ett vägskäl just nu känner jag. Grejen är att Felix börjar bli för mycket för mig, och tror inte att jag kommer få ordning på honom. Dels har jag inte ekonomin egentligen att ha honom, sen har jag inte den fysiska styrkan som gäller för att hålla honom i schack. Sen har jag inte rätt metoder och känner mig väldigt osäker överhuvudtaget i vissa situationer. Tror vi är alldeles för lika i humöret och att jag inte har tålamodet att hålla mig lugn alltid. Känner mig som världens största skit men samtidigt vad ska man göra?

Älskar Felix till döds, så känner att jag inte vet om jag kan göra mig av med honom heller, han är jättefin i personligheten men så envis och stark. Är det så att han hamnar hos någon som vet vad det innebär att ha en schäfer. Som inte ska ha honom som förstahund eller i en liten instängd etta mitt i centrum så skulle jag känna att det var bra. Barnfamilj är nog inte det idealiska heller och han kan ju inte lämnas hela dagarna så pass liten som han faktiskt är mentalt nu. Det krävs rätt mycket. Känner väl att man blir rätt begränsad också av honom, samtidigt som jag inte vet hur pass mkt jag skulle hittat på om jag inte hade honom heller.

Jättesvårt åh fy. Känner bara fler och fler gånger att jag inte har kontroll och att jag gör fel och vet inte om jag har orken och energin att få ordning på honom och ge honom det liv han förtjänar.